svk
Svenska Kusten - portalen för Sveriges kust
KUSTLAG - Samverkan på nätet för Sveriges kust!
Minnesanteckningar Kustkultur jan 04

”Kustkultur Sverige”

Minnesanteckningar från möte med arbetsgruppen

23 – 24 januari 2004, Fisketången, Kungshamn i Bohuslän

 

Närvarande: Göran Ekström, Marie Sollengren och Rolf Karlsson från arbetsgruppen samt inbjuden Henrik Axiö, Sveriges Hembygdsförbund.

 

Föreningen Tôllar ô Seil i Kungshamn hade redan under Gävlesseminariet erbjudit oss att samlas hos dem. 

 

Därför samlades vi nu i Sippans Bu – föreningens arbets- och samlingspunkt å Tångenbryggan, Fisketången där Per Karlsson, Tôllar ô Seil, tog emot oss.

Efter ett par timmars rundsnack om kustkultur i allmänhet och om läget i Kungshamn, Fisketången och Bohuskusten i synnerhet tog vi oss, med Pers ledsagan, till restaurangen Fregatten och intog där en förträfflig lunch/middag, mycket välsmakande ärtsoppa (dock utan punsch), pannkakor, kaffe och rulltårta.

Sedan tog vi oss till LL 325 Marion, Tôllar ô Seil, nyaste muséefiskebåt. Ett rejält fartyg! 26 m långt och med bra utrymmen och utrustning.

 

Vi gick ombord och ockuperade mässen med plats för åtta personer.

Så började vi den formella delen genom att gå igenom föregående minnesanteckningar från Stendörren 26 – 27/11 2003

 

·       Föregående minnesanteckningar:

Inventering av potentiella medlemsorganisationer pågår. Ett adressregister har sammanställts och utvidgas allt eftersom. Tips om lämpliga föreningar/organisationer skickas till Göran Ekström på

e-post gurran@algonet.se eller Aspnäset, 61060 Tystberga

Maria Malmlöf har gjort ett utskick till sina muséekolleger av vilka ett antal hittills anmält sitt intresse.

Övriga punkter i föregående minnesanteckningar ingår i nedanstående punkter.

 

 

·       Förstudie/ekonomi:

Vid vårt förra möte bestämde vi att försöka ta fram ekonomiska förutsättningar för arbetsgruppens arbete fram till seminariet i september 2004.

Enligt föregående minnesanteckningar:

”Arbetet med bildandet av nationell organisation skulle lämpligen kunna starta med en förstudie som:

  • Inventerar intressenter och deras viljeinriktning.
  • Utreder och föreslår bästa utvecklingsväg.
  • Hur organiserar vi oss optimalt.”

 

Nu är det klart. En förstudieansökan (bilaga 1) har inlämnats till Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet som har anslagit 25 000 kr vardera till vårt arbete. Formellt måste en juridisk person ansvara för ansökan. Tidigare hade Sveriges Hembygdsförbund erbjudit sig att ta detta ansvar, vilket vi accepterat. Henrik Axiö förtydligade nu att Hembygdsförbundet inte för egen del skall använda de erhållna medlen utan de står helt och hållet till arbetsgruppens disposition. En enkel arbetsbudget enligt nedan hade gjorts upp.

Ersättning till projektledare

30 000 kr  inkl. lkp

Resor, projektledare och arbetsgrupp

10 000 kr

Adm. kostnader

9 000 kr

Tryckning/distr av rapport/projektansökan                     

1 000 kr

SUMMA

50 000kr

 

Underhand har vi helt naturligt utsett arbetsgruppens sammankallande, Göran Ekström, till projektledare för pågående förstudie. Beträffande ersättningar till arbetsgruppens deltagare lever vi och arbetar under olika förhållanden. Grundprincipen är att; kan vi finansiera våra arbetsuppgifter genom vårt ordinarie arbete eller den organisation vi är anslutna till, då gör vi det.

Men om arbetet i arbetsgruppen innebär kostnader som inte ryms i dessa, då utgår ersättning från arbetsgruppsbudgeten. Naturligtvis skall alla kostnader/ersättningar verifieras.

Ekonomisk redovisning lämnas vid kommande seminarie.

 

·       Seminariet ”Kustkultur – kustutveckling 2004”:

Förbundet Sörmlands Kustlag arbetar med de praktiska frågorna omkring seminariet och har tagit fram några alternativa förläggnings- och mötesplatser. Förhandlingar pågår med dessa. Kustlaget söker efter sponsorer och har vänt sig med förfrågan till ”sina” 4 kommuner, länsstyrelse, landsting, länsmuseum och stiftet. Kustlagets ambition är att finna medel så att kostnaden för seminariedeltagarna skall bli så låg som möjligt. Kom gärna med samarbets/sponsorförslag beträffande seminariets finansiering!

Arbetsgruppens ansvarar för att fylla dagordningen med ett bra underlag för diskussioner.

 

·       Organisation

Nationell organisation ”Kustkultur Sverige”

Efter livlig diskussion konstaterade vi att om en nationell organisation skulle lyckas att etablera en bra plattform för kustkulturen i Sverige runt hela kusten, de stora sjöarna och älvarna, då måste det grundas på en positiv samverkan mellan alla de olika organisationer som har kustkultur helt eller delvis på sin agenda. Det är på sin plats att framhålla att en hållbar utveckling, som vi tänker, omfattar mer än traditionell kulturhistorisk verksamhet.

Ett gott exempel utgör vår värdförening ”Tôllar ô Seil” som från att ha samlats runt ett kulturhistoriskt intresse i allmogebåtar har, som vi förstått, utvidgat ett starkt engagemang för det kustnära fisket som ett hållbart alternativ för fiskerinäringen. Här arbetar de med kulturhistoria, samhällsutveckling och havets ekologi. Kustfolket har levt av naturen i vattnet och på land och också genom detta bruk format den biologiska mångfalden. Det är genom detta synsätt som vår tänkta slogan/paroll, ”Levande kustkultur för en hållbar utveckling”, äger stor utvecklingskraft.

 

Arbetsgruppen har genom att diskutera runt tre olika organisationsmodeller; nätverk, förbund och paraplyorganisation kommit fram till att den bästa lösningen vore en paraplyorganisation. Den kan sammanföra olika organisationer och snabbt bli en kraft att räkna med. Den påvisar också samverkansmodellen genom sin egen sammansättning. En huvudfunktion med en central organisation är, som vi sa på Gävleseminariet, att centralt stärka plattformen ”kusten” och visa att det finns en gemensam strategi för lokalt/regionalt arbete. Det viktigaste arbetet för kusten bedrivs lokalt/regionalt och det är också där som samverkan mellan olika organisationer är viktigast för en god och hållbar utveckling med den lokala kulturhistorien som grund.

 

De lokala och regionala intressenterna skall genomföra så många utvecklingsprojekt som möjligt och förverkliga alla de idéer som vi vet finns, men som förtvinar idag på grund av oförståelse och brist på kapital.

Den nationella paraplyorganisationer skall fånga upp de lokala och regionala initiativen och sprida kunskapen och erfarenheten till så många som möjligt, men också trycka på, lobba, mot alla beslutsfattare på nationell och regional nivå för att åstadkomma nödvändiga regelförändringar, öppna möjlighet för mera projektkapital m.m. att  andvändas lokalt /regionalt.

 

 

Vi arbetar på att ta fram ett organisationsförslag med stadgar, vision m.m. som vi hoppas ha klart tillsammans med förstudien för utskick i maj månad.

Kom gärna med egna förslag och synpunkter. Fundera också på långsiktig finansiering av verksamheten – medlemsavgifter – statliga/regionala bidrag eller annat!

 

Sedan vill vi ta tillfället och omtala att de slutsatser vi redovisat i dessa minnesanteckningar har framkommit vid positiva diskussioner där samtliga, arbetsgrupp och inbjuden, varit helt överens.

 

Arbetsgruppens nästa möte kommer att genomföras i mitten av mars på Hasselö utanför Västervik.

Så alla med- eller motintresserade, sätt er framför datorn, eller med pennan i handen, och författa tänkvärda synpunkter till oss inför det mötet!

 

Så vill vi, som deltog i arbetgruppsmötet, i Fisketången/Kungshamn tacka föreningen Tôllar ô Seil, Cåre Tånge, Per Karlsson och alla andra medlemmar som fick träffa i Sippans Bu, ombord på Marion och ombord på Asta, för ett fantastiskt mottagande och arrangemang! Det var gidigen och praktisk kustkultur från morgon till kväll. Det gav oss styrka och inspiration inför kommande arbetsuppgifter!

Tack, allesammans!

 

·      Svar på inkomna skrivelser

 

Kustbudkavle 1998, skrivelse från Wilbur Andersson (bilaga 2)

Ett storstilat kustkulturarbete, nationellt och lokalt, är kustbudkavlen som genomfördes år 1998. I varje kommun runt kusten togs fram minst ett kustkulturprojekt att lokalt värna om och att utveckla. Arbetsgruppen känner att detta är ett stort arbete om man systematiskt ska inventera detta. Vi kan nog inte åta oss det som ett fullt arbete.

Där, Wilbur, behöver vi hjälp från Dig, när det gäller inventering av vad som hänt lokalt i de olika projekten. Kan Du hjälpa oss med det?

Det bästa sättet att avsluta Kustbudkavlen är ju att få genomfört så många som möjligt av de projekt som lokalt prioriterats!

 

Skrivelse från Anders Berg. (bilaga 3)

Arbetsgruppen tackar för den positiva inställningen till vår agenda och vårt arbete.

Och det är rätt, alla kommer inte att vara ombord när ”tåg-färjan” Kustkultur Sverige kastar loss i Sörmland i september! Men vi bereder plats för alla som vill kliva ombord vid nästa brygga eller perrong.

 

Skrivelse från Björn Geijer angående ”kustguide.net” (bilaga 4)

Arbetsgruppen ber om ursäkt för inslaget i minnesanteckningarna om att ”kustguide är rörig och svåradministrerad”.

Vi har fört en positiv mailväxling med Björn om att vi skulle vara mer specifika i vår kritik. Vi konstaterar att det finns alltid saker som går att förbättra men arbetsgruppen har inte tid/möjlighet att på ett sammanhållet och bra sätt föra fram detta. Det måste så att säga leva och förbättras under resans gång.

Arbetsgruppen är naturligtvis tacksam att få lägga ut information på kustguide.net såsom vi sa att vi skulle göra på Gävleseminariet.

 


Bilaga 1

 

Till Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket

Kustens natur/kulturarv i ett hållbart utvecklingsperspektiv

Ansökan om medel till en förstudie

Inledning

Den svenska kusten är ingen bortglömd region men ändå hotas många av dess främsta värden. Naturen och den biologiska mångfald som skapats genom långvarigt bruk hotas p g a vikande lönsamhet inom basnäringen jordbruk. Det profilskapande fisket hotas av biologiska förändringar och utfiskning.

Basnäringarna är en förutsättning för att hållbart utveckla andra näringar som t.ex. olika former av besöksnäringar.

 

De populära kustområdena gör att fastighetspriserna skjuter i höjden och nya grupper av kapitalstarka fast- och fritidsboende flyttar in. De människor som under århundraden bott och verkat i områdena tvingas till eller väljer att flytta. Infrastrukturen förändras. Men omstruktureringen medför också möjligheter, den politiska viljan att bibehålla och utveckla kustzonen långsiktigt ökar, nya yrkesgrupper som hantverkare och service etablerar sig.

 

I den förändringsprocess som kustlandskapet befinner sig i är det av stor vikt att kustens kultur- och naturvärden inte går förlorade utan istället utvecklas och bidrar till att i framtiden göra den svenska kusten attraktiv för fast- och fritidsboende samt tillfälliga besökare.

 

Mot bl a den bakgrunden har en mängd ideella/offentliga organisationer samlat sig i ett nätverk och erbjuder sina krafter att verka lokalt/regionalt/centralt för en hållbar utveckling av kusten baserat på ekonomiska, sociala och miljömässiga grunder. Detta nätverk har tillsatt en arbetsgrupp som bl.a. betonar; att natur- och kulturvärden längs kusten intimt hänger samman, bevara, bruka och utveckla är ledord i arbetet och att underifrånperspektivet är väsentligt. Ett organiserat nätverk, en paraplyorganisation eller liknade behövs som arbetar för kustens natur- och kulturvärden genom stöd, central påverkan, kompetensutveckling, marknadsföring, m.m.

 

Bakgrund

Aktiviteter genomförda av ideella - samt lokala och regionala offentliga organisationer.

·        1998 genomfördes projektet ”budkavle kusten runt” vilken engagerade en stor mängd ideella och offentliga organisationer.

·        En förstudie genomfördes under vintern 2000/2001, vilken resulterade i en projektbeskrivning för projektet ”Kustens kultur - arv och miljö”.

·        Nationellt seminarium om våra allmogebåtar genomfördes i Västervik 2002. Detta resulterade i en arbetsgrupp som uppvaktade Statens Maritima Museer om samverkan i dokumentationsarbete om allmogebåtar och en fortsättning inom kustkulturen i stort.

·        Nationellt seminarium om kustkultur genomfördes i Gävle 2003. Ett nationellt nätverk bildades och en arbetsgrupp fick till uppgift att vidga nätverket, ta fram ett visionsförslag, sporra till kustlagsbildningar, arbeta med nationellt seminarium 2004 med rubrik ”kustkultur – kustutveckling” vilket ska hållas på Sörmlandskusten.

·        Västsvensk Maritim kulturmobilisering

·        m.m.

 

Denna uppräkning visar att det finns en växande ideell rörelse runt Sveriges kust som vill värna natur/kulturarvet och se det som en utvecklingspotential.

 

Offentliga arbeten

Vad finns det för offentliga ställningstaganden som nätverket stödjer sig på i sitt arbete:

 

·        Baltic 21, 1998; 

Ett operationellt Agenda 21 handlingsprogram för Östersjöområdet inom 7 olika sektorer

·        En hållbar framtid i sikte, betänkande 2003;

Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitats uppgift var att förankra, samordna och utveckla arbetet kring Agenda 21 och Habitat i Sverige

·        En samlad naturvårdspolitik, skrivelse 2002;

Skrivelsen innehåller en beskrivning av regeringens samlade och delvis förnyade naturvårdspolitik samt de olika politikområden detta berör.

·       Nationell skrivelse för hållbar utveckling, 2002;

I skrivelsen redovisar regeringen en nationell strategi för hållbar utveckling. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling; ekologiska – sociala - inklusive kulturella - och ekonomiska.

·        Miljömålen;

Då främst miljömålen: Hav i balans och levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö

·        Glesbygdsverkets handlingsprogram för skärgård;

Vision: Ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt samhälle, som ger kvinnor och män i olika livsformer och med olika krav på levnadsvillkor, möjlighet att bo och arbeta i

skärgården.

·        ICZM (Integrated Coastal Zone Management);

Är en planeringsmetod som har utvecklats för att bättre kunna samordna alla involverade. ICZM är en del i dokumentet Agenda 21 och inom EU har arbetet med att ta fram riktlinjer för att integrera ICZM i medlemsstaterna pågått sedan 1996. Att använda sig av denna metod innefattar bland annat att identifiera riskerna innan de blir problem, att identifiera de som har del i problemet samt att identifiera de aktörer som har ansvaret att lösa dem.

·        Levande skärgård SOU 2000:67;

Miljövårdsberedningens betänkande Levande skärgård som bland annat är en utvärdering av fyra regionala miljö- och hushållningsprogram

 

 

I uppräknade offentliga arbeten eftersträvas en hållbar utveckling baserad på ett lokalt/regionalt engagemang och ansvarstagande. Dessa skrivelser visar att det finns starkt stöd för en växande ideell rörelse som värnar och utvecklar natur/kulturarvet längs våra kuster. Nätverket känner sig lockade och stärkta av innehållet i ovanstående offentliga arbeten och ser att det finns en tydlig samsyn i mål och genomförande.

 

Syfte

  • Att bredda nätverket genom en inventering av ytterligare organisationer längs våra kuster.
  • Att genomföra en idé och viljeinventering bland deltagande organisationer (t.ex. byalag, hembygdsföreningar, naturskyddsföreningar, båtföreningar m.m.).
  • Lägga förslag till gemensam plattform för hur nätverkets arbete ska drivas vidare med utgångspunkt i bl.a. en genomförd SWOT-analys.
  • Genomföra nationellt seminarium 2004 som kan nå enighet och finna gemensam väg i ovanstående punkter.

 

Mål

  • Fullödigt adressregister till intresseorganisationer
  • Lägga förslag på hur nätverket bäst ska kunna organiseras.
  • Att formulera en projektansökan som syftar till att lokala/regionala organisationer (t.ex. naturorganisationer och kulturorganisationer, museer i samarbete med kommuner och myndigheter) ska finna en metod för att utveckla och förstärka sin kusts särdrag.
  • Skapa ett bra underlag för nationellt seminarium 2004 att enas i vision, mål och strategier för fortsatt arbete.

Genomförande

Projektägande organisation är Sveriges Hembygdsförbund, SHF. SHF utser, i samråd med arbetsgruppen, en projektledare. SHF, projektledaren och arbetsgruppen utför efterforskningar längs kusten och knyter lämpliga personer till sig som ska ingå i styrgrupp.

Förstudien diskuteras och debatteras över webben (www.kustguide.net/vårdkasen) till slutlig form.

Tidplan

Arbetet ska påbörjas snarast och vara klart senast 30 april, 2004.

Ekonomi

 

Intäkter

Bidrag till arbetet söks till lika delar från:

Riksantikvarieämbetet                                                    25000

Naturvårdsverket                                                            25000

Summa                                                                          50 000 kronor

 

Kostnader

Ersättning till projektledare                                                                  30 000 inkl. lkp

Resor för projektledare och arbetsgrupp                          10 000

Administrationskostnader                                                 9 000

Tryckning och distribution av rapport/projektansökan     1 000

Summa                                                                          50 000 kronor

 

Arbetsgrupp

Göran Ekström, Sörmlands Kustlag, (tillsynsman/naturvärd)                 Sammankallande

Björn Liljeros, Stockholm FAB, (jurist)

Marie Sollenberg, Oxelösunds kommun, turistsekreterare

Rolf Karlsson, Lord Nelson Strömstad, (politiker)

Lina Johansson, Bruksbåten Västervik, journalist

Maria Malmlöf, Kalmar läns museum, museichef

 

Elisabeth Eriksson, Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, representerar SHF i detta projekt.

 

 

Sveriges Hembygdsförbund

Stockholm den 16 december 2003

 

 

Henrik Axiö

Generalsekreterare

 

Ansökan har arbetats fram av

Göran Ekström i samråd med arbetsgruppen och Sveriges Hembygdsförbund


Bilaga 2

 

 

Hej Göran,

 

Tack för ett trevligt tankeutbyte kring vårt Kustkulturarbete!

 

Anser det vara viktigt att kustbudkavlens anda och mening får sin givna plats

i vårt arbete. Det går inte att tappa bort vad mellan 18 - 20 000 personer upplevde

och arbetade för 1998. Vi har fortfarande folk längs våra kuster som än i dag förväntar sig

ett erkännande och svar på de manifest som överlämnades till Kulturdepartementet -98.

 

Det kan tyckas vara nostalgi förstås, men det är i allra högsta grad en realitet, en grund,

som med både möda och glädje, länkande samman Sveriges kust.

 

Vid Kustbudkavleutställningen och  Nationella Kustkulturseminariet i Gävle klargjordes

också att det av Kulturdepartementet rubricerade "ärendet" fortfarande inte är avslutet.

Handlingar och föremål etc är placerade i arkiv.

 

Föreslår arbetsgruppen att tillställa Kulturdepartementet en skrivelse om att ärendet må avslutas

och att man från Kulturdepartementet anslår medel till Länsstyrelser för deras arbete med att

hjälpa kustrelaterade föreningar i deras arbete för kustkulturen.

 

I nuläge har alltså inte Kustbudkavlen -98 fått något officiellt erkännande.

Det stödet behöver vi alla ha i vårt fortsatta arbete. Som de nu är måste alla gå in och alltid förklara

vad vi håller på med och i det fallet är vi få som har kunskaperna att motivera andra att hjälpa till.

 

www.kustguide.net  /Kustkultur/ finns allt bakgrundmaterial för den som har intresse av att vilja förstå

innebörden och arbetet med Kustbudkavlen. Behövs det hjälp och anvisningar så står vi gärna till tjänst!

 

Hälsningar/wilbur

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Bilaga 3

 

Brevet skickat via Vårdkasen av:

Anders Berg (info@sjofararkusten.h.se)  den 19 januari 2004, kl 19:55

---------------------------------------------------------------------------

 

Hej Arbetsgruppen för kustkultur!

 Jag har med stort intresse läst era minnesanteckningar och är jätteglad över er ambitiösa agenda. "Levande kustkultur för en hållbar utveckling" är en jättebra slogan med tydliga internationella   utvecklingsmöjligheter. Så till  lite mer systematiska kommentarer:

Inventeringsmomentet är ofrånkomligt, men mycket finns gjort i budkavleplaneringen och alla behöver väl inte vara med när tåget startar? Många kommer inte att fatta att de måste på vårt tåg förrän det är igång!

Jag önskar naturligtvis alla gruppdeltagare lycka till med resp. uppdrag och hoppas att det löser sig med insjöarna. Segelfatygsföreningen har t.ex. medlemmar i alla de tre stora åtminstone.

 

Visionerna är ju helt i linje med Gävleseminariets liksom funderingarna kring organisationsfrågorna.

 

Men - varför dra in hembygdsförbundet på axiö-nivå en gång till? Vi har ju försökt den vägen en gång redan! Rune Sundmark och jag har suttit i flera möten med föga resultat. Dessutom finns ju redan den förstudien Rune producerade som resultat av det samarbetet bl.a. här på Kustguide. Gärna lokala hembygdsföreningar som samarbetsparter men hur skall riksförbundet passa in i vår organisation????

 

So vi nu alla märker har vi svårt att komma vidare som lösligt nätverk - organisationsfrågan står högt på listan.

 

anser

 

Anders  Berg, Figeholm


Bilaga 4

 

Brevet skickat via Vårdkasen av:

Björn Geijer (webmaster@kustguide.net)  den 20 januari 2004, kl 00:00

---------------------------------------------------------------------------

 

Hej Kustkulturarbetare,

 

Kustguide.net ber här att få inkomma med en skrivelse beträffande synpunkter som framförts vid ert tidigare sammanträde 26-27 november –03.

(Anteckningar utsända via Vårdkasen och även tillgängliga på:

http://www.kustguide.net/kustlag/goran_ekstrom_anteckn_nov_03.html )

 

Under er rubrik "verktyg" anses Kustguide som "rörig och svåradministrerad".

Därutöver finns ingen kommentar eller förklaring om vad som avses.

Självfallet blir ett sådant påstående svårt att bemöta.

 

Kustguide har tidigare önskat att få in konkreta förslag, synpunkter och önskemål på utformningen för att bäst överensstämma med kustkulturarbetet. Resultatet i det avseendet är lika med noll. Tilläggas bör att frekvensen av debattinlägg etc. på Vårdkasen är mycket låg. Medverkan där får anses vara synnerligen enkel för de som verkligen vill delta. Alla har fått access.

 

Det naturligtvis inget som hindrar att arbetsgruppen på sikt skapar en egen hemsida. Nu finns beslut om att Kustguide.net skall vara informationskanalen. Då borde all information etc som berör kustkulturarbetet också rimligen presenteras där.

 

Det är kanhända så att Kustguide inte har presenterat tillräcklig information om hur man medverkar på Kustguide eller hur man hittar den informationen. Det kan vi bli bättre på. Är det så?

 

Avgörande är förstås hur stort intresset egentligen är. Det är inte några större problem att ändra upplägget på vår site, förutsatt att det är befogat och att det leder till bättre medverkan.

 

Ett förslag från oss är att vi i vår site lägger upp en hemsida som man når direkt från Kustguide:s startsida (index). Vi kan också på Kustguide:s startsida lägga in en plats för kort information om vad som finns på "Kustkultur Sverige".

 

Viktigt att nämna i det här sammanhanget är att de här sidorna administreras av någon som är utsedd inom arbetsgruppen.Vi skapar alltså ramar till vilka man har access och på så sätt skriver in direkt från egen dator. Omedelbart upplagt på nätet.

 

Det är av största vikt att vi redan nu klarlägger hur och på vad sätt all information kring arbetet inför kommande Nationella Kustkulturseminarium skall presenteras. Endast en helt öppen information kan skapa ett bra underlag till kommande seminarium.

Alla skall alltså ha lika information och möjlighet att lämna förslag och synpunkter, dels för tidigare seminariedeltagare men också för att nytillkomna ska kunna förstå vårt arbete. Vi förväntar oss att sammanträdet i Smögen tar ställning i fråga om kommunikationsvägar i allmänhet och på Kustguide i synnerhet.

 

 

Vänliga hälsningar

Kustguide.net